650 kronor i timmen är en förlustaffär. Räkna själv
Full beläggning och ändå noll kvar på sista raden. Vi räknar på var pengarna tar vägen.
En byrå omsätter fem miljoner. Fyra personer jobbar mer än heltid. Kunderna är nöjda, kalendern är full och telefonen ringer. Årsredovisningen visar noll.
Det är inte ett enstaka otursår. Det är samma nolla år efter år, i byrå efter byrå. Ägaren förstår inte var pengarna tar vägen, för det ser ju ut att gå bra.
Pengarna tar inte vägen någonstans. De kommer aldrig in. Felet ligger i timpriset, och det syns först när man räknar baklänges.
En debiterbar timme kostar mer än du tror
Börja med tiden. En anställd konsult arbetar ungefär 1 700 timmar per år efter semester och helgdagar. Men allt är inte debiterbart. Intern administration, utbildning, kundkännedom, systemstrul och luft mellan uppdrag äter sitt. En bra byrå landar på 1 200 till 1 300 debiterbara timmar per anställd och år. Många ligger lägre.
Sedan kostnaden. En redovisningskonsult med 40 000 i månadslön kostar med arbetsgivaravgifter och pension runt 53 000 i månaden, cirka 640 000 om året. Lägg till kontor, licenser, försäkringar, utbildning och gemensamma kostnader. I typfallet hamnar den fulla kostnaden per anställd kring 800 000 kronor om året.
Dela nu. 800 000 kronor delat med 1 250 debiterbara timmar är 640 kronor. Det är vad timmen kostar dig innan du tjänat en krona.
Säljer du den timmen för 650 är marginalen tio kronor. Säljer du den för 700 är den 60. En enda kund som betalar sent, en felräknad deklaration som rättas gratis eller en vecka med lågt inflöde raderar hela överskottet. Det är därför det står noll längst ner trots att alla springer.
Var månad ni fortsätter sälja timmen för 650 kronor är ytterligare en månad där hela risken i bolaget bärs för tio kronor i timmen, en notering som inte känns förrän dagen kassan plötsligt är tom.
"Krasst är det i princip plus minus noll. Redovisar vi ett plusresultat använder vi det till att göra något kul ihop."
Byråägare, fyra personer och fem miljoner i omsättning
Krasst är det i princip plus minus noll. Redovisar vi ett plusresultat använder vi det till att göra något kul ihop.
Ägarens egen timme är den dyraste
Räkningen ovan gäller de anställda. För ägaren är den värre. Du gör kvalitetskontrollen, personalfrågorna, säljet och ofta de svåraste uppdragen. Din debiterbara tid är lägre, ditt ansvar högst och din lön den som stryks när kassan tryter.
Många ägare debiterar dessutom sin egen tid till samma pris som de anställdas. En ägare med tjugo års erfarenhet som stöttar kundens vd i beslut som flyttar miljoner, för 700 kronor i timmen. Det är byråns största enskilda rabatt, och den syns aldrig i någon rapport.
Var pengarna tar vägen är alltså fel fråga. Rätt fråga är varför en timme som kostar 640 kronor säljs för 650. Ingen annan bransch skulle kalla det en affär.
Faktaruta
640 kronor. Ungefärlig full kostnad per debiterbar timme vid 800 000 i årskostnad och 1 250 debiterbara timmar. Räkneexempel, räkna med dina egna tal.
650 till 820 kronor är normalintervallet för löpande timpris hos små byråer. Egna samtal med byråägare, 2025 till 2026.
Noll i vinst på miljonomsättning återkommer i byrå efter byrå, trots full beläggning. Egna samtal med byråägare, 2025 till 2026.
Mät det här i din byrå den här veckan
Tre tal räcker för att se din verkliga situation.
Din äkta timdebitering: fakturerat belopp senaste tolv månaderna delat med faktiskt arbetade timmar. Inte listpriset. Det du faktiskt fick betalt per timme.
Din kostnad per debiterbar timme: byråns totala kostnader delat med antalet debiterade timmar.
Skillnaden mellan de två. Det är din verkliga marginal per timme. Är den under 200 kronor driver du en förlustaffär som råkar gå runt.
När du ser talen svart på vitt kommer nästa fråga av sig själv: vad borde timmen kosta i stället? Den frågan har ett svar, och det är inte gamla priset plus en femtiolapp.
Att räkna ut svaret är det enkla. Det svåra är att sedan agera, höja priset, säga nej till kunder som betalar för lite och hålla i beslutet när hösten blir stressig. De flesta byråägare klarar inte det själva under någon längre tid, inte för att de saknar kunskap utan för att ingen i vardagen ställer kravet igen nästa månad. Skulle det inte vara svårt hade fler redan gjort det.